söndag 1 februari 2009

begrundan vid granen

Man vet inte riktigt hur mycket man använder sin bra tumme förrän man kör över den med en skida. Om jag hade begrundat den saken hade jag tänkt mig för idag innan jag kraschade i en skidbacke med tummen underst. Nu hade jag inte så mycket tid för begrundan just när skidorna korsades och jag väjde för en gran. Det måste vara det jag ska jobba på till nästa gång för att undvika fler malörer. Mer tid för begrundan vid granen.

5 kommentarer:

Anonymous regnbågsmamman sa...

Hej där! Jag var tvungen att komma på åtta bloggar att utmana och din är en av de få som jag kommer ihåg att jag läser. Därför finns en utmaning till dig hos mig.

2 februari 2009 14:30  
Blogger Malou sa...

Kan en verkligen säga bra tumme? Min språkfelsradar piper till, men goda tumme låter som om den vore smaskig. Vilket den iofs kanske är...? :)

2 februari 2009 21:45  
Blogger Sara Lövestam sa...

Malou: Jag vill helst inte ta reda på hur god den är, som tur är klarade den sig tillräckligt bra under skidan för att jag skulle slippa amputera och äta den. Tofflan föreslår "min dominanta tumme", vilket inspirerar till ett helt nytt blogginlägg och kanske en barnförbjuden barnbok, om den dominanta och den undergivna tummen. Vi får se om det blir något!

2 februari 2009 23:32  
Blogger Malou sa...

Åhh, ja! "Den dominanta tummen på nya äventyr", "Den dominanta tummen leker stortå" etc... Jag reserverar ett ex!

3 februari 2009 11:36  
Blogger chalmersbruden sa...

själv valde jag att landa på tummen efter ett 3m högt hopp, inte heller det var helt genomtänkt.

7 februari 2009 15:48  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida