måndag 16 februari 2009

strosa eller stressa

Det har alltså hunnit bli både schlager och alla hjärtans dag, men jag måste nog inleda med att tacka för alla översvallande kommentarer om mitt bokmanus! Det är lite nervöst att släppa ifrån sig en hel hoper ord på det där viset, men nu känns det bättre. Särskilt tack till dig som mejlade mig, dig som skrev den utförliga instruktionen bland kommentarerna om hur man röstar, dig som kom fram till mig på perrongen och framför allt till er som har lyckats rekommendera mig trots den möda det innebär att behöva rösta på två extra böcker! Jag fick ett förslag om att upplåta mitt kommentatorsutrymme på bloggen åt rekommendationer till andra som inte orkar plöja 200 bokmanus för att hitta de tre bästa, och jag är inte den som är den. Om du alltså har hittat några guldkorn i kapitel1 och Piratförlagets boktävling, dela med dig!

Ända sedan jag blev mer bekväm med att vara singel än att beteckna mig som någon som är i en relation (jo, jag har ett romantiskt sinnelag men det har bara inte fått så mycket nyttigt att äta), har jag tyckt att det har känts väldigt skumt att vara tvåsam just på alla hjärtans dag. Jag gillar att ägna dagen åt att småle åt stressade damer som sliter åt sig en slips på Dressman vid stängning och rosförsäljarna som gör halva årets inkomst på en dag i stresstunneln mellan tunnelbanan och pendeltågen. Jag trivs med att traska förbi finniga tonårspar med snus och blonderad hästsvans och skriva nya låtar om självständighet och frihet. Jag strosar aldrig så bra som på alla hjärtans dag. Det är liksom alldeles särskilt tydligt just den dagen, varför man mår som bäst genom att vara singel. Lyckas jag inte vara singel på alla hjärtans dag, låtsas jag gärna att jag är det, köper något fint åt mig själv och äter en cheesecake bakom en tidning, på Coffeehouse by George.

Så till schlagern. Det som satte sig riktigt ordentligt var, såhär i efterhand, mannen med den brinnande rumpan och Petra Medes hysteriskt roliga leverans av repliker. "Har de skrivit manus för sådana som oss i år?" frågade Tofflan och jag nickade. "Kan tro det. Det är väl därför hon har fått så dålig respons. Det var likadant med Lena Ph, om du minns". Tofflan tokröstade på Lili och Susie, men insåg när adrenalinet hade lagt sig att Zelmermannens bidrag inte var så tokigt ändå och att vi kunde acceptera röstningsresultatet. Det är allt jag har att säga om gårdagens delfinal, men som det homo jag är återkommer jag förstås nästa lördag med ännu en rapport.

Och för er nyfikna som undrar om jag faktiskt råkar sitta i en relation nu eller om man borde ha skickat ett gäng rosor till min balkong såhär på allahjärtans: Rosor tycker jag inte riktigt ska vara beroende av kalkyl, ni får skicka dem precis när ni vill och med vilka dolda motiv som helst. Själv kommer jag i så fall att sniffa lite på dem och langa dem vidare till Tofflan för beskärning. Hon beskär så fint, se, hon har ju utbildning.

ps. Tofflan undrar om det är någon som vill hångla med henne.

Etiketter:

14 kommentarer:

Anonymous Anonym sa...

Jag vill hångla med Trollet, låt mig veta när det alternativet finns.

16 februari 2009 11:47  
Anonymous cecilia sa...

Jag ska praktisera på Melodifestivalen i Leksand nu till helgen, jag kan rapportera om gayheten på festivalen backstage senare ;)

16 februari 2009 12:37  
Anonymous Anonym sa...

Jag kan hångla med Tofflan! Ge mig bara en bild så jag vet vem det gäller!

16 februari 2009 13:53  
Anonymous Anonym sa...

haha att tofflan måste gå genom denna blogg för att få hångel får mig att bli lite misstänksam, men man är ju inte den som är den.

16 februari 2009 15:56  
Anonymous Anonym sa...

åh gud va kul att hon ska flytta till sverige för dig:D kan inte alla homosar flytta til sverige :D

16 februari 2009 16:25  
Anonymous Bella sa...

Sträckläste ditt manus över en kopp te imorse och glömde totalt bort både pågående hemtentaperiod och frukost. Gissar att språk och form var oklanderliga eftersom innehållet talade rakt in utan omsvep. Underbara underbara karaktärer. Är förälskad i dina ord. Och i Lelle... (Finns det några likheter med Tofflan är hångel helt möjligt ;))

16 februari 2009 20:50  
Anonymous Anonym sa...

Tofflans rum är som en helt egen djungel. jag tror att det speglar hennes sexliv, om ni förstår vad jag menar.

/Anonym informatör.

17 februari 2009 18:06  
Anonymous Anonym sa...

Kära Rewaxörskan.
(minns inte längre om det är du eller jag som borde inneha den titeln efter äventyret där i Hagis för mycket länge sen. Men någon av oss är det och idag blev det du)

Skickar härmed ett stort och rungande TACK för Udda.
Tack för att du fått mig att läsa skönlitteratur igen! Jag vill läsa. Igen! Det är stort.
Tack för att du får mig att fastna och släppa.
Tack!

18 februari 2009 01:11  
Blogger mio sa...

ooh, neat! grattis!
men du? HUR GÖR DU FÖR ATT FÅ HIT DEM??? tips emottaget very very very tacksamt.. hur funkar det egentligen?

18 februari 2009 09:32  
Blogger Sara Lövestam sa...

Anonym 1: Jag säger till om Trollet blir tillgängligt för hångel annorstädes, men för tillfället får ni andra trollsuktare nöja er med att drömma.

cecilia: fantastiskt! Ser fram emot en rapport om gayigheten från ditt perspektiv!

Anonym 2 och 3: Tofflan är en ytterst charmant donna i sina bästa år, med en touch av skogsmulle och ett bländande leende. Så om ni ser en sådan vet ni att det är fritt fram.

Bella och rewaxörskan: tack, tack, tack! Tack!!

Mio: Med ecuadorianskan, om ni minns, var det väldigt krångligt och tog många turer till Migrationsverket och 10 månaders väntan innan jag fick hit henne. Trollet, däremot, flyttar helt enkelt hit. Eftersom Grekland är med i EU. Några småsaker ska fixas som personnummer och jobb, när han väl är här, och han har skaffat ett försäkringskort från vad jag antar är Greklands motsvarighet till försäkringskassan, men själva hitflyttandet tarvar ingen direkt kontakt med migrationsvärk och annan leda. Något du funderar på?

18 februari 2009 10:05  
Blogger mio sa...

sara: tackar för svar!
det jag funderar mycket på, och som jag hittills inte funnit svar på, är hur det fungerar med ekonomiskt stöd och jobbmöjligheter och sådant. kan man som hitflyttare få någon form av ekonomiskt bidrag, eller blir jag the sole sugarmama of the household om jag får hit min Någon? jag har hört något om att om man inte är gifta så får partnern ekonomiskt bidrag/socialbidrag, men jag vet inte hur det hänger ihop med uppehållstillstånd, för det måste man ansöka om trots EU för att få stanna längre än 3 månader.. right? och kan man få hjälp av arbetsförmedlingen att hitta jobb om man inte är svensk medborgare?
....it all seems so very confusing....

18 februari 2009 12:38  
Blogger Matilda / Maddie sa...

Kära Sara,

Tack för bokmanuset. Jag fastnade rätt bra och nyfikenheten byggs ju bara på hela tiden. Dryckeskultursnörd som jag är måste jag fråga: har du själv jobbat på bolaget eller känner du någon som gör? Beskrivningen av Martins jobb kändes nämligen väldigt realistisk. Är du rödvinsdrickare dessutom?

19 februari 2009 10:14  
Blogger Sara Lövestam sa...

Matilda: Jo jag jobbade på Systembolaget i fyra-fem år, men jag dricker egentligen inte rödvin eftersom jag får ont i huvudet av det... Så atmosfären, jargongen och organisationen har jag plockat från egna erfarenheter, men mina referenser till hur fantastiskt ett fylligt rödvin kan vara, kommer egentligen från alla vinkännare jag träffade under mina år på Systemet. Roligt att det kändes autentiskt! Och att du fastnade i manuset, förstås...

19 februari 2009 12:38  
Blogger Bobbi sa...

Hej, jag läser just din bok på Kapitel 1. Det är den första jag fastnat i av dem som tävlar, och antagligen den som kommer att få mig att registrera mig och rösta! Hoppas jag hittar två andra att rösta på också. :)

23 februari 2009 20:57  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida