tisdag 9 november 2010

ren plåga

Jag och Tofflan gnuggar, putsar, gnuggar, svär och skurar, men kommer aldrig till dörren. Vid det här laget har vi städat den gamla lägenheten i sammanlagt fyrtiofem timmar, och ändå är hela hallen kvar. Det berättade jag för mina kollegor upprepade gånger i morse, och de nickade artigt för de såg på mig att jag behövde en ventil, en som inte är grådassig trots att man skrubbat den i en halvtimme. När vi vid tvåtiden i natt insåg att vi måste komma tillbaka en fjärde dag och gnida färdigt, sjönk vårt mod som två tunga stenar. Jag började skratta hysteriskt. Tofflan svor. Det hjälpte inte, vi måste återvända imorgon. Allt jag luktar på luktar Ajax. Det pirrar i huden på mina händer efter städhandskarna, och inte på det bra sättet. Jag kan inte nog uttrycka min respekt för dem som faktiskt gör sånt här professionellt.

7 kommentarer:

Blogger Pollyglott sa...

Heter det "kollegor"? Med ändelsen "or"? En svensklärare som jag pratade med kallar det där för hyperkorrektion och menar att den korrekta pluralböjningen är "kolleger".

9 november 2010 19:53  
Blogger Sara Lövestam sa...

Pollyglott: Det stämmer att "kolleger" är den äldsta formen och att ursprunget till "kollegor" är övergeneralisering, som så många andra nutida ordformer. Däremot är det inte fel, och båda formerna används. Men jag utgår från att du egentligen helt enkelt menade att uttrycka din medkänsla för mig som har fått byta sömn mot städning de senaste fyra dygnen.

9 november 2010 20:09  
Blogger Pollyglott sa...

Ok! Jag var bara nyfiken på om det fanns fler svar än det jag hade fått. Ja jag känner medkänsla.

9 november 2010 20:37  
Blogger Sara Lövestam sa...

Det är väl egentligen en fråga om hur ursprunglig man vill vara. Och kanske hur trött man är...

9 november 2010 20:53  
Anonymous Viktor sa...

Själv drar jag gränsen för min språkkonservatism vid vad SAOL tillåter. Dom skriver i senaste upplagan:
"kollega s. -n; pl. kolleger el. kollegor".

Det vore alltså något överdrivet att säga att det "inte heter kollegor". Möjligtvis vore det korrekt att säga "tidigare hette det inte kollegor".

Men: nörd som jag är så kunde jag inte låta bli att kolla SAOB också som säger "stundom (i sht i bet. 3) -or (WoJ (1891; jämte -er), DN(A) 1930, nr 59, s. 3);"

Så uppenbarligen är pluralformen inte helt ny, även om "bet. 3" som omnämns är en numera föråldrad betydelse av ordet. Den är i alla fall känd 1891.

Korrekt vore alltså att säga "innan 1891 så hette det inte kollegor".

10 november 2010 11:06  
Anonymous Katrin sa...

Verkligen imponerande städning. Såg för övrigt att den nya boken fått ett releasedatum, nedräkningen kan börja.

10 november 2010 11:16  
Blogger annika sa...

vill tacka allra hjärtligast för fittarmbandet som låg på min dörrmatta vid hemkomst idag. Mycket fint och klär min arm som ingenting annat!!

10 november 2010 16:55  

Skicka en kommentar

Prenumerera på Kommentarer till inlägget [Atom]

Länkar till det här inlägget:

Skapa en länk

<< Startsida